Att hälsa och privatekonomi hänger ihop vet vi sedan länge. Men vad kännetecknar egentligen en god finansiell hälsa, och hur kan arbetsgivare hjälpa sina medarbetare att nå dit? Ekonomisk oro i coronapandemins spår gör dessa frågor mer aktuella än någonsin.
I internationella HR-kretsar är ”financial wellness” ett etablerat begrepp sedan länge, men även i Sverige pratar man allt oftare om termer som ”ekonomiskt välbefinnande” eller ”finansiella hälsa”, och hur arbetsgivare kan öka sina medarbetares ekonomiska trygghet. Till exempel listar Wise Professionals titeln ”Financial Wellness Manager” som en av de hetaste nya HR-rollerna, medan Civilekonomen spår att ”Financial Wellness Coach” blir en populär yrkesroll de närmaste åren.
Men först och främst: vad innebär egentligen ”finansiell hälsa”? I e-boken Financial Wellness: frågan du inte har råd att ignorera definieras god finansiell hälsa som:
- Frihet att kunna göra aktiva val i livet
- Kontroll över vardagsekonomin
- Förmågan att klara sig bra även i tuffa tider
- Tillräckliga resurser att kunna planera inför framtiden
Hur vanlig – och farlig – är den ekonomiska stressen?
Att ekonomi och hälsa är tätt sammanlänkade lär inte överraska någon; den som känner sig stressad över privatekonomin upplever ett sämre välmående överlag. En studie från Karolinska institutet visar till och med att personer som lever under ekonomisk stress löper mer än dubbelt så stor risk att dö i förtid och drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. I studien definierades ekonomisk stress som oförmåga att klara en oförutsedd utgift på 10 000 kronor inom en vecka. SCB:s undersökning av levnadsförhållanden från 2019, alltså före coronapandemins utbrott, visade att en av fem inte klarar en oväntad utgift på 12 000 kronor.
Sambandet mellan ekonomisk oro och psykisk ohälsa
Enligt en YouGov-undersökning genomförd 2020 på uppdrag av Anyfin är nästan en tredjedel av svenskarna oroliga för ekonomin. En av fyra oroar sig så mycket att de upplever stress, sömnproblem och ont i magen. Trots att ekonomisk oro är så vanligt finns en tystnadskultur kring privatekonomi, i likhet med den som åtminstone delvis finns kring psykisk ohälsa. I undersökningen uppger en av fyra att det är jobbigt att prata om sin ekonomi med andra.
”Precis som psykisk ohälsa under senare år har blivit något vi pratar mer öppet om, tror jag att vi skulle vinna på att vara mer transparenta och dela med oss av oro och stress kopplat till vår ekonomiska situation”, säger psykologen Björn Hedensjö i en kommentar till undersökningen.
Ökad ekonomisk oro i spåren av pandemin
Det är framför allt de unga som förlorat jobbet – eller inte har fått komma in på arbetsmarknaden – i pandemins spår. I januari 2021 var arbetslösheten nästan 25% bland dem under 25. Det är alltså inte överraskande att den ekonomiska oron är störst i de yngre åldersgrupperna: bland dem mellan 18 och 34 är mer än 40% oroliga för sin ekonomi, enligt en undersökning från Swedbank och sparbankerna. Liknande resultat syns i en undersökning från Länsförsäkringar, som också visar en ökad ekonomisk stress bland barnfamiljer; en grupp som tenderar att ha fler och större fasta utgifter än andra grupper. Kan coronapandemin rentav bidra till att minska stigmat kring privatekonomisk stress, i och med att bredare grupper i samhället drabbas?
Pandemin får fler att inse vikten av ekonomisk trygghet
Den ekonomiska effekten av arbetslöshet påverkar inte bara personen som blir av med jobbet. Ofta får en eventuell partner dra ett tyngre lass, eller föräldrarna till unga vuxna. Lasset riskerar att bli extra tungt eftersom väntetiden på utbetalningar från a-kassan har ökat till upp till fem månader. Dessutom har andelen som är med i a-kassan sjunkit under många år, vilket innebär att många – framför allt unga – inte har rätt till inkomstbaserad ersättning vid arbetslöshet. Den nedåtgående trenden vände först under 2020, då reglerna för a-kassa ändrades tillfälligt för att fler skulle kunna kvalificera sig för ersättning. Därefter följde en explosionsartad ökning av medlemsansökningar till a-kassorna, vilket sannolikt också beror på att de osäkra tiderna helt enkelt har fått fler att inse behovet av ekonomisk trygghet.
Varför är finansiell hälsa en viktig fråga för arbetsgivare?
Är inte medarbetarnas privatekonomi en, tja, ren privatsak? Det kan man som arbetsgivare förstås tycka, och agera därefter. Men det gör man i så fall på egen risk. Medarbetarnas stress över sin egen – eller nära anhörigas – privatekonomi riskerar nämligen inte bara att leda till ökad ohälsa och sjukfrånvaro, utan kan också påverka prestationen när de är på plats. Såhär beskrivs sambandet mellan ekonomisk trygghet och prestation på jobbet utifrån en undersökning från försäkringsbolaget Bliwa:
”Hela 83 procent som upplever att de har en hög ekonomisk trygghet uppger att de har energi att bidra på jobbet. För de med låg ekonomisk trygghet säger endast 59 procent att de har energi att bidra på jobbet.”
Flera internationella undersökningar visar också att försämrad produktivitet orsakad av medarbetarnas ekonomiska oro kostar företag stora summor i minskade vinster.
Att stötta medarbetarnas välmående, även när det gäller privatekonomin, är också en smart investering för arbetsgivare som vill sticka ut i konkurrensen om eftertraktade talanger. Visste du till exempel att pension och försäkring är den viktigaste förmånskategorin (efter lön) för Gen Z? Läs gärna mer i blogginlägget Fyra tips för att rekrytera ur Generation Z.
Hur kan arbetsgivare stötta medarbetarnas finansiella hälsa?
Frågan är alltså inte om arbetsgivare ska stötta sina medarbetares ekonomiska hälsa, utan hur. Det första många tänker på är att erbjuda förmåner inom pension och försäkring. Och det är förstås en bra början: både försäkringar via jobbet och tjänstepension är hygienfaktorer idag. Problemet är att många medarbetare upplever förmånerna som krångliga att använda, eller inte förstår hela värdet av sin totala ersättning från arbetsgivaren. Som arbetsgivare gör man alltså klokt i att inte bara erbjuda trygghetsförmåner, utan också till exempel hjälpa medarbetarna att förstå sin pension. Vill man ta sitt erbjudande till nästa nivå kan man ge medarbetarna tillgång till oberoende pensionsrådgivning från Lifeplans digitala pensionstjänst; något som mer än 900 arbetsgivare i Sverige har valt att göra.
För att öka medarbetarnas kunskaper om privatekonomi kan man också bjuda in experter för att föreläsa på arbetsplatsen. Här gäller det dock att välja med omsorg så att det verkligen är oberoende kunskap medarbetarna får med sig, och inte ren försäljning.
Fler tips hittar du i blogginlägget 4 steg till att förbättra medarbetarnas ekonomiska trygghet.
Rätt stöd till rätt person
Men för att vara effektiva behöver insatserna för finansiell hälsa framför allt vara anpassade efter medarbetarnas individuella behov. Och de skiftar som bekant genom livets olika skeden. Läs gärna mer om detta i inläggen Hur väl känner du dina medarbetare? och Ekonomisk Oro: hur mår dina unga medarbetares privatekonomi?
Vill du få en djupare förståelse för finansiell hälsa i arbetslivet, lära känna olika ekonomiska typer bland medarbetarna och få tips från ledande arbetsgivare? Ladda ner och läs Financial Wellness: frågan du inte har råd att ignorera redan idag!
