Coronapandemin har slagit extra hårt mot hotell- och restaurangbranschen, där många unga får sina första jobb. Redan innan covid-19 spreds över världen var trösklarna på bostadsmarknaden höga, och pensionsprognoserna låga, för de yngre generationerna. Kommer dagens unga att få det sämre ställt ekonomiskt än sina föräldrar? Eller kommer de att haka på FIRE-trenden och gå i pension vid 40? Som arbetsgivare behöver du veta vilka behov just dina medarbetare har – även när det gäller privatekonomin.
Från bostad och mat till studieskulder och pensionssparande: pengarna ska räcka till mycket. Exakt till vad, och hur mycket, varierar förstås beroende på var i livet vi befinner oss. Efter sommarsemestern, liksom i januari efter julhelgerna, upptäcker många att de spenderat mer pengar än de tänkt. Hur undviker man att ha för mycket månad kvar i slutet av pengarna? Och kommer utmaningarna att bli större för dem som är unga idag?
Att ha en ekonomisk buffert är inte självklart
När dåvarande finansminister Ann Wibble på 1990-talet rekommenderade att ha en årslön på banken som extra buffert sågs det som ett verklighetsfrånvänt mål som få kunde uppnå. Mellan två och fem nettomånadslöner, beroende på livssituation, är den mer blygsamma rekommendationen i den här intervjun med två ekonomer. I en undersökning genomförd av SBAB konstaterades dock att en hel del människor helt saknar en ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter; särskilt bland unga. Unga har visserligen i regel lägre levnadskostnader än den som hunnit bilda familj eller köpa hus, och därmed mindre behov av en rejäl buffert. Men att många unga står inför en tuff ekonomisk verklighet idag är ett faktum. Det syns inte minst på de större städernas bostadsmarknader.
Ung och bortskämd eller ung och borträknad?
För att hyra en lägenhet i Stockholm kan man få köa i ett decennium, och skärpta låneregler gör att allt fler unga tar hjälp av föräldrarna för att kunna köpa en bostadsrätt. Utan kontaktnät eller en välfylld ”mamma-och-pappa-bank” återstår att bo kvar hos föräldrarna (om det finns plats) eller att ge sig ut på en andrahandsmarknad med 65% högre hyror än för ett förstahandskontrakt. Medan babyboomers i regel hade betalat av sina bolån när det blev dags för pension riskerar efterföljande generationers bostadsägare dessutom att ha skulderna kvar när de går i pension.
Otrygga anställningar och risk för skuldfällor
Den som är ung idag möts av fler ekonomiska frestelser jämfört med tidigare generationer. Sms-lån, spelreklam och sociala medier fulla av perfekta hem, resor och liv att jämföra sig med fanns helt enkelt inte när tidigare generationer kom ut i arbetslivet. Otrygga anställningar – till exempel att bli inringd vid behov utan att veta i förväg när man ska jobba eller hur stor lönen blir – är också vanligare bland unga. Denna otrygghet påverkar även deras psykiska hälsa, enligt en rapport från Mufc (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor).
Höjd pensionsålder och ändrade villkor
Vår förväntade livslängd ökar stadigt. Det är förstås positivt att fler får ett längre och friskare liv. Samtidigt innebär det att pensionen kan behöva räcka i fler år, även om pensionsåldern redan har höjts för att motverka effekten. Andra förändringar i pensionsvillkoren jämfört med tidigare är att pensionen baseras på inkomster under hela arbetslivet – inklusive perioder av föräldraledighet, sjukskrivning, deltidsarbete eller arbetslöshet – och inte bara från åren med högst inkomster.
Hur hög blir pensionen för den som är ung idag?
De som är under 30 idag riskerar, enligt en beräkning baserad på Pensionsmyndighetens prognos, att bara få 40% av lönen i allmän pension när de lämnar arbetslivet. Därmed blir tjänstepensionen allt viktigare framöver; något som kanske inte är det första en ung person frågar om i en jobbintervju. ”Många unga frestas i dag att välja arbetsplatser där det kanske finns biljardbord och gratis öl, men inte kollektivavtal. De behöver förstå konsekvenserna av sådana val”, säger en privatekonom på Länsförsäkringar i en artikel om ungas bristande ekonomiska kunskaper. Det finns dock tecken på att unga har tagit larmrapporterna om låga pensioner på allvar: Pensionen hamnar överraskande högt på listan över viktiga förmåner för Generation Z.
FIRE sprider sig som en löpeld
Samtidigt som de ekonomiska orosmolnen tornar upp sig vid horisonten sprids en helt motsatt rörelse som får Ann Wibbles berömda årslönebuffert att verka som en droppe i havet. Istället för att ”bara” uppnå ekonomisk trygghet siktar anhängarna nämligen på total ekonomisk frihet. FIRE (financial independence retire early) går i korthet ut på att genom målinriktat sparande bli tillräckligt ekonomiskt oberoende för att kunna sluta jobba så tidigt som möjligt. En av förespråkarna är Sandra Bourbon, grundare av investeringsinitiativet Framtidsfeministen, som vill gå i pension redan vid 40 års ålder. I en krönika hos Finansliv ger hon sin syn på varför FIRE lockar unga idag:
”Jag tror att FIRE-rörelsen växt sig allt större eftersom dagens unga kräver mer av sin arbetsgivare än att få lön. Varför? En anledning kan vara att vi har det otroligt bra i Sverige. De lägsta nivåerna i Maslows behovstrappa är redan uppfyllda och i stället behövs möjlighet till självförverkligande och personlig utveckling, vilket många arbetsgivare har svårt att erbjuda.”
Skulle dina anställda komma till jobbet om de inte behövde lönen?
Som ett tidens tecken fanns ett annat begrepp för ekonomiskt oberoende med på Nyordslistan 2019, där Institutet för språk och folkminnen samlar ord och begrepp som varit extra aktuella under året som gått. ”Dra åt helvete-kapital” syftar på en ekonomisk buffert som kan användas för att snabbt lämna en relation, till exempel för att kunna skaffa ett eget boende efter separationen. Om framtidens anställda verkligen gör sig ekonomiskt oberoende skulle det onekligen förändra villkoren för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare i grunden. Vad skulle krävas av en arbetsplats för att locka anställda när lönen inte längre behövs för att täcka deras grundläggande behov?
Rätt motivation till varje person
För att sammanfatta läget: det privatekonomiska spektrumet är brett idag, och lär bli bredare framöver med tanke på de trender och prognoser vi ser för den yngre generationen. I din personalstyrka finns förmodligen redan nu både personer som har full koll på aktier och pension, och sådana som inte är vana att göra en enkel budget – helt oavsett vilken generation de tillhör. Som arbetsgivare behöver du vara beredd att möta varje medarbetare med rätt stöd, motivation, förmåner och utvecklingsmöjligheter utifrån just deras behov och önskemål. Det gäller först och främst att lära dig vilka de är.
Här finns smarta tips för dig som vill öka medarbetarnas ekonomiska trygghet. Och vill du fördjupa dig ännu mer kan du ladda ner och läsa e-boken Financial Wellness: trenden du inte har råd att ignorera.
