Många kvinnor sjukskrivs för utmattning – men i själva verket handlar det ofta om klimakteriebesvär. Det kan leda till stora konsekvenser, inte bara för individens hälsa och karriär, utan också för arbetsgivarens kostnader och organisationens hållbarhet. Så vad kan ni som arbetsgivare göra för att förebygga detta? Och hur kan vi tillsammans bryta tabun och skapa förändring – på samhälls-, organisations- och individnivå?
För att få en fördjupad bild har vi pratat med Ofra Castro Wersäll, specialistläkare i gynekologi och verksamhetschef på EndoGyn.
Kvinnor i Sverige är sjukskrivna dubbelt så ofta som män och kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för längre sjukfall på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen att det finns bristande kunskap om klimakteriet inom vården. Det innebär att hormonella besvär ofta misstolkas som psykisk ohälsa – vilket kan leda till feldiagnostisering, onödiga sjukskrivningar och behandling med SSRI i stället för hormonbehandling.
Trots att 75–80% av alla kvinnor i klimakteriet upplever symtom som vallningar, trötthet och kroppsvärk, är det endast 12–14% som får behandling. Enligt Ofra Castro Wersäll handlar mycket om att specialistkompetensen ofta inte finns inom primärvården, där kvinnor för det mesta söker hjälp först. Många klimakteriesymptom liknar de vid utbrändhet. Med rätt expertis går det att identifiera orsaken och sätta in korrekt behandling. Hon menar att kvinnor i åldern 40–55 redan vid första vårdkontakten borde erbjudas ett möte med en gynekolog.
Detta kan ni som arbetsgivare göra
Om primärvården inte kan identifiera besvären, kan man som individ och arbetsgivare hjälpa till på traven.
– När man är 40+ bör man vara vaksam på symptom såsom nedstämdhet, energilöshet, humörsvängningar, sömnbesvär, kognitiva svårigheter och minnesproblem. Problemet är att man kan bli så påverkad att man inte ens reflekterar över att klimakteriet kan ligga bakom besvären, säger Ofra.
Då är det bra att arbetsgivaren är uppmärksam menar Ofra. Hon tycker att HR och ledning bör vara mer inkluderade när det gäller kvinnohälsa och lyfta sådana här frågor för att ta bort tabun. Det kan handla om att våga prata öppet om klimakteriet, att utbilda chefer så att de kan vara uppmärksamma på symptomen och att erbjuda vårdrelaterade förmåner för de kvinnliga medarbetarna. Ofra tror att samhället i stort behöver förändra synen på åldrande och kvinnohälsa och menar på att en öppenhet i dessa frågor skulle gynna alla.
– Om en högpresterande kvinna i 50-årsåldern plötsligt inte presterar bör arbetsgivaren uppmärksamma det. Jag tycker inte man ska skämmas över att fråga en kvinnlig medarbetare i den åldern om klimakteriet och sen försöka guida henne i rätt riktning. Ju mer vi kan prata om det, desto lättare blir det både för oss kvinnor och för de i vår närhet som faktiskt också drabbas av våra klimakterierelaterade besvär, säger Ofra.
Effekterna av okunskapen
En kvinnlig medarbetare med plötsligt nedsatt arbetskapacitet, utan kännedom om orsaken till problemen, kan få svårare att befordras och utveckla sin karriär. Det kan också påverka löneutvecklingen och få följder ända upp i pensionen. Ofra tycker att arbetsgivare borde arbeta preventivt och erbjuda alla sina kvinnliga medarbetare över 40 år gynekologiska check-ups på årlig basis.
Vi alla vet ju att sjukskrivning av personal inte bara är kostsamt, det är också tidskrävande att ersättningsrekrytera och det påverkar ofta både teamet och organisationen som helhet när en medarbetare har lång sjukfrånvaro. Dessutom tar det på många kvinnors självkänsla och självförtroende att bli sjukskriven för utmattning, speciellt när man egentligen inte alls är utbränd.
– Med ett längre arbetsliv där vi nu närmar oss pensionsåldern runt 70 år, förväntas kvinnor vara i toppen av sin karriär när de är i 50-årsåldern. Då måste också vi också ge kvinnor rätt förutsättningar att lyckas och det kommer de bara göra om de får må bra, menar Ofra.
När den kognitiva förmågan försämras kan det göra att man inte vågar prata om det med sin arbetsgivare av rädsla för att chefen ska tro att man är mindre produktiv eller “utdaterad”. Så i stället för att berätta om det, håller man det för sig själv.
– Tyvärr är det så att när den kognitiva förmågan försämras kan det påverka både arbetsprestation och minne. Men lyfter man det tidigt så kan man både sätta in behandling samt påverka kost- och levnadsvanor och då kan man snart känna sig som själv igen, säger Ofra.
Slutligen vill hon tillägga:
– Man ska vara tacksam att man kommer i klimakteriet. Det betyder att ens kropp fungerar som den ska och att man har lyckats bli äldre.
EndoGyn som förmån
EndoGyn är en av de samarbetspartners som nu kommer vara tillgänglig via Benifys plattform så att ni som arbetsgivare kan få möjligheten att erbjuda gynekologiska undersökningar som en förmån till era anställda. Det är ett konkret sätt att visa att ni bryr er om kvinnors hälsa – och vill skapa en arbetsplats där alla får rätt förutsättningar att må bra och prestera.
Är du också intresserad av att arbeta proaktivt med kvinnohälsa på er arbetsplats? Läs mer här eller boka en demo så berättar vi mer!