Den 27 september varje år firas Tjänstepensionens dag för att uppmärksamma en förmån som får en allt större betydelse för människors ekonomiska framtid. Och visst är pensionen en viktig fråga för medarbetarna: så många som var fjärde anställd i Sverige skulle överväga att byta jobb för att få tillgång till bättre pensionsförmåner, enligt en ny undersökning. Men hur ser man till att alla medarbetare – och inte bara de redan frälsta – får rätt kunskaper för en trygg ekonomisk framtid?
Coronapandemin har satt ekonomin i gungning världen över. Vårt behov av trygghet ökar i osäkra tider, och att pensionen anses så viktig kan därför ses som ett tecken i tiden. Samtidigt lär de flesta prioritera vardagsekonomin i nuet, snarare än att lägga undan pengar till en avlägsen framtid som pensionär. Desto viktigare blir arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionen.
I Benifys stora undersökning om förmåner och engagemang placerade sig pensionsförmåner – som exempelvis tjänstepension, placeringsrådgivning eller möjlighet till löneväxling – på tredje plats över förmåner som anställda i Sverige skulle överväga att byta jobb för att förbättra, näst efter möjligheter till bonus & vinstdelning och flexibla villkor.
Var fjärde ung man skulle byta jobb för bättre pension – men bara var tionde ung kvinna
Tittar man närmare på statistiken visar det sig att pensionsvurmen är ojämnt fördelad. Att äldre överlag prioriterar pensionen högre än yngre är inte så förvånande – även om pensionen är långt ifrån oviktig bland yngre generationer. Mer överraskande är kanske skillnaden mellan män och kvinnor: I alla åldersgrupper förutom 30–39-åringarna rankar män pensionsförmåner högre än kvinnor. Allra störst är pensionsgapet bland de yngsta medarbetarna. Medan 23% av männen mellan 18 och 29 år väljer pension som en av tre förmåner värda att byta jobb för, är det bara 10% av kvinnorna i samma ålder som gör samma prioritering.
Att män och kvinnor prioriterar pensionen så olika förvånar Lars Frisk, produktansvarig för pension & försäkring på Benify:
– En så stor skillnad hade jag faktiskt inte väntat mig. Det här är en viktig signal till arbetsgivare att de behöver tänka till kring hur de ska väcka intresset för pension bland olika grupper, så att man inte bara når de redan frälsta. Att till exempel gå ner i arbetstid kan få en stor påverkan på den framtida pensionen, och det vet vi är vanligare bland kvinnor.
Även vid anställningsintervjuer finns ett visst glapp, visar en Sifo-undersökning om tjänstepension. Trots att pensionsförmåner är en kostsam förmån för arbetsgivarna uppgav bara 20% av männen och 14% av kvinnorna att frågan togs upp vid deras senaste anställningsintervju.
Har kvinnorna gett upp hoppet om pensionen?
När PTK undersökte pensionssystemet ur kvinnors perspektiv trodde 45% av kvinnorna och 57% av männen att pensionen skulle ge dem en tillräckligt god ekonomi efter arbetslivet. Andelen optimister steg ju högre månadsinkomst deltagarna i studien hade, och även om löneskillnaderna har minskat de senaste åren så tjänar kvinnor fortfarande mindre än män i Sverige.
Huruvida kvinnor som grupp missgynnas av det nuvarande pensionssystemet eller inte är en flitigt debatterad fråga. Vi kan hur som helst konstatera att 1990-talets övergång från ett ATP-system där pensionen baserades på åren med högst inkomst till nuvarande premiepensionssystem innebär en lägre pension för den som har en lägre livsinkomst. Detta oavsett om den lägre livsinkomsten beror på deltidsarbete, låga löner, sent inträde på arbetsmarknaden eller långa perioder av föräldraledighet eller sjukskrivning.
Stort ansvar för pensionen – men bristande kunskaper för att kunna ta det
Dagens pensionssystem lägger ett stort ansvar på den enskilda individen, vilket fler har börjat inse, menar Lars:
– Tidigare tänkte nog många att ’det är väl bara att jobba, och sen när jag går i pension så finns pengarna där’ eller ’det där tar staten hand om’. På senare tid har medier rapporterat om pensionärer som inte har så mycket att leva på när hyran är betald, trots att de har arbetat länge. Det tror jag har ökat medvetenheten om att man som individ idag har ett stort ansvar för sin egen ekonomiska framtid.
Att individen har ett stort ansvar för pensionen betyder dock inte att alla har kunskaperna som krävs:
– MinPension, det orangea kuvertet och initiativ som Tjänstepensionens dag har bidragit till att höja kunskapsnivåerna, men kanske främst bland dem som redan är intresserade.
Öka kunskapen om pension med rätt information – inte mer
Mycket tyder på att tjänstepensionen blir en allt viktigare del av den totala pensionen. Men hur många anställda vet på rak arm vilket avtalsområde de tillhör, hur mycket deras arbetsgivare betalar in eller ens om de har tjänstepension? För arbetsgivare är tjänstepensionen en dyr förmån som man förstås vill ska ge mesta möjliga värde till medarbetarna. Frågan är om arbetsgivarna är tillräckligt bra på att informera om pensionen?
Det som behövs är inte nödvändigtvis mer information, utan snarare rätt information i rätt tid, enligt Lars. Det gäller också att sänka trösklarna till att ta nästa steg, när någon väl har förstått vad de behöver göra.
– Det måste vara enkelt för medarbetarna att kunna ta del av relevant information som de också kan agera på direkt. Om det är svårt att få tag på information, fatta beslut och sedan att genomföra transaktioner, så lägger man det längre ner i prioriteringsordningen och tänker ’det där får jag lösa senare’.
När valmöjligheterna upplevs som för många och krångliga är det också färre som bryr sig om att välja aktivt:
– Den fond som flest människor valde när premiepensionssystemet infördes i mitten av 1990-talet låg fortfarande på topp fem sist jag kollade, trots att den har gått jättedåligt. Har man väl valt så väljer man inte gärna om.
Individanpassning och timing är A och O för kommunikation om pension och försäkringar
För att få till en effektiv kommunikation som når fram till varje enskild medarbetare behöver den framför allt vara individanpassad, enligt Lars:
– Står arbetsgivaren och pratar generellt om ett avtalsområde, och så sitter någon och lyssnar som har ett annat avtal, så har man ju redan där diskvalificerat informationen. Som medarbetare och individ behöver jag information som gäller för just mig.
Ett sätt att skräddarsy kommunikationen och optimera timingen är att använda individdata.
– Man kan anpassa kommunikationen om pension utifrån ålder och inkomstnivå, och till exempel tipsa vissa medarbetare om att de kan löneväxla till extra pension, eller se över sitt efterlevandeskydd om familjesituationen förändras.
Möjligheterna att anpassa kommunikationen efter livssituation är ännu större när det gäller försäkringar som erbjuds via jobbet:
– Något som få arbetsgivare gör idag, men som kan vara väldigt effektivt, är att påminna medarbetarna om att uppdatera sina val vid större händelser i livet. Det kan vara när någon köper sin första bostad, gifter sig eller blir förälder. Det viktiga är att man använder data på ett sätt som ger ett mervärde till medarbetarna, så att de känner sig bekväma med att dela informationen med dig som arbetsgivare.
Tjänstepensionens dag är ett utmärkt tillfälle att öka medarbetarnas kunskap om denna viktiga förmån. Många arbetsgivare tar Benifys medarbetarportal till hjälp med detta. Inför den 27 september kommer tusentals anställda med kollektivavtalad tjänstepension att mötas av en kort video om just tjänstepensionen på sin personliga välkomstsida. Videon är anpassad efter avtalsområde, så att varje medarbetare får information som gäller just dem. Här kan du se den inledande delen, som är generell för alla avtal: