Babyboomers, Generation X, Millennials – och nu Generation Z. På dagens arbetsmarknad samsas fyra generationer; var och en präglad av hur tidsandan och konjunkturen såg ut när de växte upp. Så förutom att de är födda 1995 eller senare: vad vet vi egentligen om nykomlingarna i Generation Z?
De har kallats den första generationen digitala infödingar eftersom de har vuxit upp med smartphones och sociala medier. I Ungdomsbarometerns rapport från 2018 kallas de till och med för Smartphonegenerationen. De är ständigt uppkopplade och därmed vana att själva kunna söka efter information, se snabba resultat och göra individuella val från ett brett utbud.
Den uppstyrda generationen?
Medan tidigare generationer i det längsta har vägrat att växa upp sägs Generation Z snarare vilja bli vuxna snabbt. De beskrivs också som mer pragmatiska än de idealistiska 80-talisterna. Kanske har 2000-talets finanskrascher gett dem ett större behov av trygghet; kanske gör de helt enkelt som alla generationer och reagerar mot sina föräldrar. Denna kull har trots allt uppfostrats av Generation X, som unnade sig sabbatsår, släppte loss på rave och backpackade jorden runt för att hitta sig själva. Generation Z har istället fått klimatkrisen med tillhörande flygskam i knät, lagom till att de blivit gamla nog att se sig om i världen på egen hand.
Kompetensutveckling i arbetslivet
Hur påverkar dagens ständiga tillgång till information synen på kunskap och utbildning? Enligt en rapport från Universum är många i Generation Z tveksamma till att lägga ner flera år med dyra studielån på en traditionell utbildning. Istället vill de kunna skaffa sig yrkeskunskaper ute hos arbetsgivarna. I dagens föränderliga arbetsliv är det inte heller realistiskt att tänka sig att man utbildar sig klart inom ett yrke i skolbänken utan att behöva uppdatera sina kunskaper – eller till och med byta bana helt några gånger – längs vägen.
Viktigt att arbetsgivaren har rätt värderingar
Miljö och jämställdhet är viktiga frågor för Generation Z enligt Ungdomsbarometerns rapport, där 96% instämmer i påståendet "Jag skulle vilja ha ett yrke där jag får jobba med sådant jag brinner för”. Som digitala infödingar är Generation Z också vana att snabbt avgöra om ett budskap är autentiskt eller inte. De är svåra att nå med traditionell marknadsföring, utan lyssnar hellre på rekommendationer från influencers och personer som de känner och litar på. Arbetsgivare som vill vara attraktiva för Generation Z framöver gör alltså klokt i att bygga ett employer brand utifrån starka och trovärdiga värderingar.
Ökad valfrihet = ökad stress?
Generation Z har vuxit upp i en tidsålder där valmöjligheterna tycks oändliga. På dagens gymnasium kan man till exempel inte bara läsa natur- eller samhällsvetenskapliga program, utan även plugga till hundfrisör, nycirkusartist eller youtuber. Med större valmöjligheter kommer också ett ökat individuellt ansvar, och enligt vissa bedömare en ökad stress – inte minst när det gäller privatekonomin. Enligt en färsk rapport från försäkringsbolaget Skandia behöver en 1990-talist dessutom spara mer än dubbelt så mycket i eget pensionskapital som en 1960-talist för att få 80% av sin slutlön i pension. Bli alltså inte förvånad om tjänstepension och tillgång till oberoende placeringsråd seglar upp som heta personalförmåner för Generation Z de närmaste åren, trots att de inte fanns med bland de tio mest uppskattade förmånerna 2018.
Hälsoparadoxen
Larmrapporter om ungdomars ökade psykiska ohälsa har duggat tätt de senaste åren. Bland förklaringarna nämns allt från för mycket skärmtid till brister i skolan och växande socioekonomiska klyftor. Samtidigt har stigmat kring att prata om psykisk ohälsa minskat, vilket gör det svårt att avgöra om unga verkligen har sämre psykisk hälsa idag eller om de bara är bättre på att sätta ord på hur de mår och be om hjälp. Trots larmen om stress och stillasittande skärmtid är hälsa generellt viktigt för dagens unga. Till exempel minskar såväl rökning som alkoholkonsumtion jämfört med tidigare ungdomsgenerationer. Många arbetsgivare erbjuder idag friskvårdsbidrag för att uppmuntra medarbetarna till en hälsosammare livsstil. Färre vet att man också kan ge sin personal tillgång till sjukvårdsförmåner, som till exempel KBT-terapi, samtalsstöd och psykologstöd, via anställningen.
Höga löner eller högre syfte?
I Universums rapport över vad dagens studenter efterfrågar av sina framtida arbetsgivare toppas listan över karriärmål av trygghet, balans i livet och känslan av att arbetet har ett högre syfte. De prioriteringarna kan förklara varför offentlig sektor hamnar betydligt högre än tidigare hajpade branscher som media och marknadsföring när studenterna uppger var de vill jobba i framtiden. Samtidigt pekar rapporten på att Generation Z efterfrågar höga löner och chefstjänster i större utsträckning än Millennials.
Vill du veta vad som krävs för att bli en attraktiv arbetsgivare för den nya generationen? Läs våra tips för att rekrytera Generation Z. Du kan också ladda ner vår rapport Slaget om Generation Z, som baseras på en omfattande undersökning genomförd av Kantar Sifo.
