I Nöjdhetsrapporten 2019, baserad på Sveriges största förmånsundersökning, syns flera intressanta skillnader mellan generationer och branscher när det gäller hur nöjda medarbetarna är med sina förmåner, och hur engagerade de är på jobbet. I det här inlägget tittar vi närmare på två sektorer som ropar efter kvalificerade medarbetare: IT-branschen och den offentliga sektorn. Vilka är deras respektive styrkor och utmaningar?
Enligt SKL behöver en halv miljon personer anställdas fram till 2026 för att säkra välfärden. Samtidigt uppger 4 av 5 kommuner att de tänker göra nedskärningar i verksamheten under 2020. Behovet av att kunna uppnå mycket med små medel är med andra ord stort.
När det gäller IT-sektorn har IT & Telekomföretagen länge larmat om att bristen på personal med IT-kompetens kan hota tillväxten i Sverige. Enligt deras uppskattning kommer 70 000 IT-experter att saknas redan år 2022, vilket man vill åtgärda med bland annat mer arbetskraftsinvandring, bättre möjligheter till kompetensutveckling och genom att få fler kvinnor att välja en karriär inom IT.
Om man ser till resultaten i vår förmånsundersökning: Vilka förutsättningar har dessa två sektorer för att locka till sig och behålla talanger på dagens arbetsmarknad? Och vad kan de lära av varandra?
Högt engagemang i offentlig sektor
I 2019 års upplaga av vår undersökning Förmånskollen svarade över 19 000 anställda i olika branscher och generationer på frågor om bland annat förmåner och engagemang. Om man jämför svaren från anställda i offentlig sektor med dem inom IT & telekom finns en hel del som skiljer sig åt.
Anställda i offentlig sektor säger sig vara mest engagerade av alla i undersökningen. Detta kan hänga samman med att offentliganställda i högre utsträckning än privatanställda anser att deras jobb gör världen bättre.
Samtidigt är offentliganställda minst nöjda med sina personalförmåner. Detta faktum borde bekymra arbetsgivare inom offentlig sektor, eftersom undersökningen också visar att yngre medarbetare är mer benägna än äldre att byta jobb för att få bättre förmåner. Stora pensionsavgångar gör att välfärden befinner sig mitt i ett omfattande generationsskifte, där man behöver kunna locka till sig fler unga för att säkra sin kompetensförsörjning.
Vilka ser sig som ambassadörer för sin arbetsgivare?
Trots det höga engagemanget hamnar offentliganställda först på en tredje plats i undersökningen när det gäller hur benägen man är att se sig som en positiv ambassadör för sin arbetsgivare. Såväl detaljhandeln som industrin har en högre andel ambassadörer bland sina anställda. IT-anställda å sin sida placerar sig på en femteplats när det gäller både engagemang och ambassadörskap.
Var vill dagens unga jobba?
I rapporten Slaget om Generation Z, baserad på en stor Sifo-undersökning, framgår att ett tydligt syfte och rätt värderingar blir allt viktigare när dagens unga väljer sin framtida arbetsgivare. Rapporten visade samtidigt på stora skillnader mellan tjejer och killar inom Gen Z. Lönen hamnade överst på killarnas lista över viktiga faktorer för jobbvalet, men först på tredje plats för tjejer, som rankade värderingar högre. Ledarskap ansågs väldigt viktigt för båda könen.
Att IT-sektorn har en del att jobba på när det gäller att locka unga tjejer stod också klart. Medan IT & telekom var den mest eftertraktade branschen av alla för unga killar hamnade den först på plats tretton för tjejerna, vars lista istället toppades av hälsa & sjukvård.
Vill du höra representanter från Generation Z och högprofilerade arbetsgivare från såväl IT-branschen som offentlig sektor diskutera möjligheter och utmaningar på dagens arbetsmarknad? Missa inte vårt inspelade seminarium.
Lön, förmåner – och rätt värderingar
Om engagemang är den offentliga sektorns främsta vapen i kampen om kompetensen verkar uppfattningen om låga löner vara deras akilleshäl. I en rapport från fackförbundet Jusek pekas låga löner ut som den största orsaken till att förbundets högutbildade medlemmar inte vill ta steget från privat till offentlig sektor. Att kunna erbjuda attraktiva villkor – och framför allt kommunicera värdet av allt man redan erbjuder – lär bli den stora utmaningen för offentliga arbetsgivare framöver.
Enligt lönestatistik från SCB tjänar en systemutvecklare i genomsnitt 44 200 kronor i månaden, vilket är mer än 9000 kronor högre än genomsnittslönen för en socialsekreterare. IT-sektorn kan alltså konkurrera om medarbetare genom att erbjuda höga löner. Istället brottas man med att kunna engagera medarbetarna så att de vill stanna kvar och bidra till verksamheten under en längre tid. Detta kan bli en utmaning, eftersom de anställda är väl medvetna om att de är eftertraktade och kan få bättre lön och förmåner genom att byta jobb ofta. IT-branschen behöver dessutom bli bättre på att locka nya grupper av medarbetare som inte har lön som sin främsta drivkraft. Tydligare syften och värderingar, liksom en stark företagskultur, borde därför vara kloka fokusområden för arbetsgivare i denna bransch.
Ett exempel på ett initiativ i rätt riktning är Telias volontärprogram, där medarbetare kan engagera sig i olika aktiviteter som rör digitalisering och positiv samhällspåverkan.
Vill du veta mer om hur nöjdhet och engagemang skiljer sig mellan olika branscher och generationer, och hur förmåner kan användas strategiskt för att bli attraktivare som arbetsgivare inför 2020? Ladda ner Nöjdhetsrapporten 2019 idag.
