När över 19 000 anställda i olika generationer och branscher fick tycka till om sina personalförmåner blev friskvård den näst viktigaste förmånskategorin av alla (efter arbetstid & ledighet). Friskvård är också den kategori man är allra mest nöjd med. Samtidigt är det bara drygt hälften av alla anställda som faktiskt nyttjar friskvårdsbidraget de får från sin arbetsgivare. Hur går det här ihop – och vad kan du som arbetsgivare göra åt det?
De viktigaste insikterna från Benifys stora undersökning Förmånskollen finns samlade i Nöjdhetsrapporten 2019. Omkring 80% av deltagarna i undersökningen uppgav att de erbjöds friskvårdsbidrag från sin arbetsgivare. Rapporten innehåller också beställningsstatistik från de mer än en miljon anställda som har tillgång till en medarbetarportal från Benify via sin anställning.
Friskvårdsbidrag: vilket belopp är lagom?
En djupdykning i 2019 års statistik kring det populära friskvårdsbidraget gav en hel del intressanta insikter, som till exempel:
- Genomsnittet för den summa som erbjöds i friskvårdsbidrag 2019 var 3 001 kr.
- Ca 55% av de anställda nyttjade sitt friskvårdsbidrag.
- De som nyttjade sitt bidrag använde i snitt 84% av summan.
Den bransch som har det högsta friskvårdsbidraget är bank & försäkring med i genomsnitt 3 461 kr, medan offentlig sektor hamnar i botten med 2 216 kr. Högre belopp ger generellt ett ökat nyttjande. Den magiska summan där mer än hälften av medarbetarna tycker att det är värt att nyttja sitt friskvårdsbidrag verkar ligga på 3000 kr.
Så får du fler anställda att använda sitt friskvårdsbidrag
Förutom att höja friskvårdsbidraget, vad kan man som arbetsgivare göra för att få fler anställda att använda sitt friskvårdsbidrag? Såhär säger Johanna Helinder, Area Manager Health & Wellness på Benify:
– Kommunikation är A och O. Efter ett mejl eller en push där de anställda påminns om att de har friskvårdsbidrag kvar att nyttja märker vi direkt att fler loggar in och beställer friskvårdstjänster i våra portaler. Det är också viktigt att lyfta fram att bidraget inte bara kan användas till att träna på gym, utan även till exempel massage eller kostrådgivning.
Att fysiskt aktivitet har positiva effekter på hälsan är ingen hemlighet. Träning kan också vara bra på fler sätt, säger Johanna:
– Att träna tillsammans i grupp stärker lagkänslan på arbetsplatsen. Friskvårdsbidraget kan användas till såväl gruppträning som motionslopp i lag. Det skapar positiv energi som också kan öka arbetsglädjen.
Friskvårdsbidrag och aktiviteter som kostar pengar är förstås inte de enda sätten att främja hälsa och friskvård på jobbet.
– Man får inte glömma bort att man kan göra många småsaker i vardagen, som att ta stående eller gående möten istället för att sitta, säger Johanna.
På logistikföretaget Bertling i Göteborg var det hela 83% av medarbetarna som använde sitt friskvårdsbidrag 2018. Läs mer om hur Bertling gör för att skapa en kultur präglad av träning, friskvård och arbetsglädje.
Vad är maxbeloppet för friskvårdsbidrag som skattefri förmån?
Friskvårdsbidraget är en skattefri personalvårdsförmån, på samma sätt som till exempel gratis frukt för personalen. För att en personalvårdsförmån ska räknas som skattefri behöver den vara av mindre ekonomiskt värde och ha som syfte att skapa trivsel för medarbetarna. Läs gärna mer i inlägget 8 skattefria förmåner du kan erbjuda dina anställda.
Enligt Skatteverkets regler för friskvård kan man som arbetsgivare erbjuda sina anställda upp till 5000 kr per år i friskvårdsbidrag som skattefri förmån. Är friskvårdsbidraget högre än 5000 kr om året handlar det inte längre om en förmån ”av mindre värde”, vilket innebär att medarbetarna förmånsbeskattas på hela beloppet; inte bara den del som överstiger 5000 kr.
Vad kan friskvårdsbidraget användas till?
En grundregel är att friskvårdsbidraget kan användas till kostnader för själva aktiviteten, som till exempel en kursavgift eller ett medlemskort på en gymkedja. Däremot kan bidraget inte användas för träningsutrustning, såsom löparskor eller skidor.
Skatteverkets lista över godkända friskvårdsaktiviteter uppdateras regelbundet. Sedan januari 2018 kan man till exempel använda sitt friskvårdsbidrag till segling och golf.
I juli 2020 lades ytterligare friskvårdsaktiviteter till, däribland agility, motorcross, sportfiske, självförsvarskurser, paintball, westernskytte och enduro.
Friskvård eller sjukvård – var går gränsen mellan förmånerna?
Ibland är gränsen inte helt tydlig mellan friskvårdande och sjukvårdande förmåner. Till exempel är massage som ska lindra muskelspänningar en godkänd friskvårdsbehandling, medan bindvävsmassage inte är det. På samma sätt är enklare fotvård – men inte medicinsk – godkänd som friskvård.
Naprapati och kiropraktik räknas också som sjukvårdsförmåner; en kategori som är belagd med förmånsbeskattning sedan en lagändring 2018. Som en följd av lagändringen erbjuds sjukvårdsförmåner numera mot nettolöneavdrag istället för mot bruttolöneavdrag i Benifys portaler.
Digital beställning eller ersättning i efterhand
Några av de friskvårdsförmåner som beställs mest i Benifys portaler är – förutom gymträning – massage, simning, yoga, pilates, samt kost- och motionsrådgivning. Cirka 1000 olika friskvårdsleverantörer är anslutna till Benifys medarbetarportal idag. Det gör att anställda som har tillgång till en Benify-portal via jobbet, och får friskvårdsbidrag från sin arbetsgivare, kan beställa gymkort, massage och mängder av andra friskvårdstjänster helt digitalt. Kostnaden dras direkt från friskvårdsbidraget, utan att den anställda eller arbetsgivaren behöver krångla med kvitton.
Om de anställda vill nyttja sitt friskvådsbidrag hos en leverantör som inte finns med i portalen kan de registrera sitt kvitto digitalt i efterhand i Benifys portal, och få ersättning för sitt utlägg med en kommande löneutbetalning. Det fysiska kvittot behöver dock skickas in till Benify så att det kan sparas i enlighet med bokföringslagen.
Villkor för godkända friskvårdskvitton
Trots det stora urvalet av leverantörer i portalen är kvittoregistreringen mycket populär bland Benifys användare. Det berättar Malin Edlund, teamleader för Benifys kvittogrupp, som hanterar alla inkomna papperskvitton.
– Den mest hektiska perioden för oss är december till januari, när många skickar in sina kvitton för att hinna få ersättning för friskvårdsutlägg för året som gått innan brytdatumet. Förra högsäsongen hanterade vi i genomsnitt 250 kg kvitton i veckan. Totalt under 2018 blev det över 6,7 ton.
För att de anställda ska få ersättning för sina utlägg behöver friskvårdskvittot uppfylla de kriterier som ställs enligt mervärdesskattelagen. Kvittot behöver till exempel innehålla den anställdas namn och personnummer, datum för utfärdande, information om och kostnaden för aktiviteten eller tjänsten, liksom friskvårdsleverantörens företagsnamn eller organisationsnummer. Villkoren finns sammanfattade som en checklista på den sida i portalen där de anställda registrerar sitt friskvårdskvitto. Ändå behöver Benifys kvittogrupp ibland skicka tillbaka kvitton för komplettering innan de kan godkännas, berättar Malin.
– Vissa skickar bara ett kontoutdrag så att vi inte kan se vad medarbetaren har nyttjat sitt bidrag till. Andra skickar en faktura, men då ser vi inte om den är betald eller inte. Det förekommer också att utlägget överstiger 1000 kr, vilket är maxgränsen per tillfälle. Då behöver vi be om komplettering för att se vilken tidsperiod och hur många tillfällen utlägget gäller.
I de fall som utlägget inte blir godkänt beror det i regel på att aktiviteten inte uppfyller Skatteverkets kriterier för skattefri friskvård, utan istället klassas som sjukvårdande behandling.
– De vanligaste avslagen gäller utlägg för naprapati, kiropraktik, rehabilitering, sjukgymnastik eller medicinsk fotvård, avslutar Malin.
I det här blogginlägget fick du veta en hel del om friskvårdsbidraget – en av många populära förmåner bland anställda i Sverige idag. Missa inte att ladda ner vår rapport Arbetsliv 3.0 för att se vilka andra förmåner som är viktigast och mest uppskattade bland anställda i olika generationer.
