Den 11 mars bjöd Benifex in till ett frukostseminarium tillsammans med EsterCare och Anticimex, där medicinsk expertis mötte ett konkret kundcase. Tillsammans utforskade vi vad som faktiskt gör skillnad när det gäller kvinnohälsa i arbetslivet – och hur ett aktivt arbete kan bidra till ökat engagemang, minskad sjukfrånvaro och bättre förutsättningar på jobbet.
Under seminariet medverkade Helena Graflund Lagercrantz, gynekolog och grundare av EsterCare, samt Jacqueline Fowler, HR-chef på Anticimex.
Kvinnors hälsa – ett område med stora kunskapsluckor
Helena inledde med att ge en bild av hur det faktiskt ser ut idag när det gäller kvinnors hormonella hälsa, hur vården hanterar dessa frågor och vilka konsekvenser det får.
Hon lyfte bland annat att kvinnor i betydligt lägre utsträckning får diagnoser för könsspecifika tillstånd – något som ofta är en förutsättning för att kunna få rätt behandling. Bristen på diagnoser bidrar i sin tur till ökad ohälsa. Skillnaderna blir tydliga när man tittar på diagnoser. Cirka 70% av män som lider av impotens får en diagnos, och 80% av män med förstorad prostata diagnostiseras. För kvinnor ser verkligheten helt annorlunda ut. Endast 20% av kvinnor med klimakteriebesvär får en diagnos, och bara 40% av kvinnor med endometrios diagnostiseras.
Och enligt Helena beror detta delvis på de stora kunskapsluckor som finns inom vården när det gäller kvinnorelaterad hälsa. Dessutom är forskningen på området fortfarande begränsad. Historiskt har sjukvården i stor utsträckning utformats med män som norm, vilket gör att den ofta saknar ett helhetsperspektiv på kvinnors hälsa. Dessutom saknas i många fall proaktiva och systematiska arbetssätt för att identifiera och behandla problemen.
När blir kvinnohälsa en arbetsgivarfråga?
Helena visade också hur EsterCares digitala portal kan hjälpa kvinnor genom screening, rådgivning och vägledning vidare i vården vid behov. Hon pratade också om var gränsen går mellan individens ansvar och arbetsgivarens ansvar och konstaterade följande:
– Det blir arbetsgivarens ansvar när individens hormonella hälsa påverkar henne så mycket att det går ut över jobbet, till exempel i ökad sjukfrånvaro och svårigheter att uträtta sitt arbete.
Hon påpekade också att många arbetsgivare redan idag erbjuder stöd genom företagshälsovård för en rad olika hälsoproblem – trots att dessa ofta påverkar betydligt färre medarbetare än hormonella besvär gör.
Många kvinnor går runt och lider i onödan
Som gynekolog möter Helena dagligen kvinnor som lider av mensvärk, PMS/PMDS eller klimakteriebesvär – men som har lärt sig att bita ihop. Många har fått höra att “så här är det att vara kvinna”. Men enligt Helena behöver det inte alls vara så. Ingen ska behöva gå runt med svår mensvärk när det faktiskt finns hjälp att få.
Problemen börjar dessutom ofta tidigt i livet. Faktum är att 22% av flickor mellan 15 och 19 år missar skola varje månad på grund av mensrelaterade besvär. Allvarlig smärta kan innebära 35–70 förlorade skoldagar mellan årskurs 7 och studenten – motsvarande nästan 40 % av ett skolår. Dessutom lider 38% av tonårstjejer av järnbrist, vilket till stor del kan kopplas till menstruation. Järnbrist kan ha stor påverkan på både livskvalitet, koncentration och prestation i skolan.
Mens, PMS och klimakteriet påverkar arbetslivet
Problemen fortsätter ofta långt in i arbetslivet. 70% av menstruerande kvinnor lever med mensvärk, men många får inte den hjälp de behöver och 15–20% tvingas vara borta från jobbet minst en dag varje månad på grund av mensrelaterade besvär.
Samtidigt upplever 70–80% av kvinnor i Sverige någon grad av PMS. Kvinnor med svår PMS har i genomsnitt 13 fler sjukdagar per år än kvinnor utan PMS, och fler dagar med nedsatt arbetsförmåga.
PMDS – den allvarligaste formen av PMS – innebär återkommande perioder av depression och ångest och kan sammanlagt motsvara upp till 16 år av en kvinnas liv.
Dessutom kommer alla kvinnor förr eller senare in i klimakteriet – ofta medan de fortfarande arbetar. Omkring 70% av kvinnor i klimakteriet upplever besvär som påverkar deras vardag, men långt färre får behandling.
Sammantaget innebär detta att tjejer och kvinnor inte alltid har samma förutsättningar att prestera och må bra i skol- och arbetslivet – om de inte får rätt stöd och behandling.
Anticimex: Från inkludering till konkret handling
Eventet fortsatte med Jacqueline Fowler, HR-chef på Anticimex – en kund till Benifex sedan många år tillbaka. Hon berättade att initiativet att börja arbeta med kvinnohälsa växte fram som en naturlig del av företagets pågående inkluderingsarbete. För Jacqueline var det självklart att kvinnor ska ha samma förutsättningar i arbetslivet som män – och att även utbilda den manliga delen av organisationen i dessa frågor.
Tillsammans med EsterCare presenterade hon initiativet för ledningsgruppen, som såg det som ett viktigt steg i att stärka både företagskulturen och inkluderingsarbetet. Arbetet inleddes med utbildningsinsatser från EsterCare för hela organisationen. Idag har Anticimex arbetat med frågan i ungefär ett år, och responsen från medarbetarna har varit mycket positiv.
Flera kvinnliga medarbetare har berättat att stödet har gjort stor skillnad i deras vardag. Samtidigt har många manliga kollegor upplevt att deras förståelse för exempelvis partners, kollegor eller döttrar har ökat.
Arbetet har också blivit något som många chefer gärna lyfter i rekryteringssammanhang. I jobbintervjuer berättar de om satsningen på kvinnohälsa – något som ofta tas emot mycket positivt. På så sätt har initiativet även blivit en viktig del av företagets employer branding-arbete.
Om du vill veta mer om Anticimex arbete med kvinnohälsa, läs gärna denna bloggpost.
Vill du veta mer om hur ni kan arbeta strategiskt med kvinnohälsa på arbetsplatsen? Hör gärna av dig till er kundansvarige eller boka en demo här!