Coronapandemin har slagit extra hårt mot arbetsmarknadens nykomlingar. Vilka konsekvenser har de senaste åren fått för karriären, ekonomin, relationerna och hälsan – och hur ser framtiden ut för Generation Corona?
Generation Z – personer födda efter 1995 – har genomlevt flera kriser trots att de knappt hunnit få in foten på arbetsmarknaden. Klimatförändringar, krig, bostadskris och ekonomisk kris. Lägg därtill till en pandemi som aldrig verkar vilja ge med sig. Coronapandemin har präglat Generation Z så mycket att den gett gruppen namnet Generation Corona, eller Generation C.
Pandemins effekter på tillvaron och framtiden för Generation C är jämförbar med Finanskrisens inverkan på Millenniegenerationen. Coronakrisen och ovissheten som den medfört har påverkat både studieambitioner och jobbmöjligheter för Generation C, liksom andra aspekter av deras liv.
Tuff arbetsmarknad banar väg för universitetsstudier
Generation C är den grupp vars ställning på arbetsmarknaden har påverkats mest av Coronapandemin. Få har hunnit etablera en stabil karriär och många har varit sist in, först ut vid nedskärningar. Unga söker sig ofta till branscher som hotell, restaurang och handel på jakt efter sitt första jobb – branscher som har behövt säga upp personal, vilket har lett till ökad ungdomsarbetslöshet.
Benifys rapport ”Framtidens arbetsliv” visar att de som lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och behållit jobbet under pandemin har jobbat hemifrån i större utsträckning än innan pandemin. Även medarbetare som inte har haft möjlighet till distansarbete vill jobba hemifrån i framtiden. Kontorsdöden är dock längre bort än vad tidningsrubrikerna antyder. Relativt få unga (7%) vill jobba hemifrån på heltid – för Generation C räcker det med en till två gånger i veckan.
Benifys undersökning ”Slaget om Generation Z” visar att unga fäster mindre vikt vid akademisk utbildning än äldre generationer och att de föredrar en trygg anställning och kompetensutveckling framför ett häftigt jobb. Det tuffa klimatet på arbetsmarknaden har dock drivit fler unga till att studera vidare och ökat konkurrensen om platserna till universitet och högskolor. För den som stått utan jobb och studier har situationen tärt på den psykiska hälsan.
Hälsan viktigare än någonsin
Sjukdomen Covid-19 tycks drabba unga i mindre utsträckning än äldre, men Coronapandemin har påverkat Generation C på andra sätt. Mindre fysisk aktivitet, mer skärmtid och mindre sömn är faktorer som försämrar både vår fysiska och psykisk hälsa. I tillägg till detta har Coronakrisen drabbat ungas plånböcker hårt. Finansiell stress och oro inför framtiden leder snabbt till sviktande hälsa.
Stressen över att prestera i skolan, ta sig ut på arbetsmarknaden och hitta bostad på en nästintill omöjlig bostadsmarknad gör att yngre generationer lider av stress och ångest i större utsträckning än äldre. Som grädde på moset gnager också en klimatångest hos många yngre. Pandemin har överväldigat en redan ängslig generation.
Uppsägningar, ofrivilliga distansstudier och ensamhet har ökat den psykiska ohälsan hos Generation C. Coronapandemin har visat att jobbtrygghet, stabil ekonomi, fysisk aktivitet, socialt umgänge och framtidstro är avgörande för vårt välmående.
Pandemianpassade förmåner
De senaste två åren har fått medarbetare att omvärdera sin livssituation och sina förmånsbehov. Generation Corona efterfrågar förmåner som passar deras nya livssituation. Pandemin har resulterat i minskad efterfrågan på lunchsubventioner, gymkort, kollektivtrafikkort och massage på jobbet, samtidigt som efterfrågan på digitala friskvårdsförmåner har ökat.
I Benifys undersökning ”Framtidens arbetsliv” rankar Generation Corona friskvård som sin favoritförmån – och det är föga förvånande. Pandemin har nämligen medfört riskfaktorer som minskade sociala kontakter, ensamhet och stillasittande samt bidragit till ökad till stress över privatekonomin, pensionen och den egna hälsan.
Pension och finansiella förmåner är också viktigt för Generation Corona. Att arbetsmarknadens yngsta rankar pension högt – trots att de har flera decennier kvar till pension – tyder på att pandemin har fått dem att inse vikten av ekonomisk trygghet.
Våra unga medarbetare vill se större satsningar på den fysiska, psykiska och finansiella hälsan – både i förebyggande syfte och i form av stöd till den som drabbas av ohälsa.
Försenade milstolpar
Minskad inkomst och social distansering har försenat vissa milstolpar för Generation Corona. Arbetslösheten har gjort det svårare att få ett första jobb och flytta hemifrån, social distansering har medfört uppskjutna bröllop, och sjukvårdskrisen har gjort att vissa avvaktar med att skaffa barn. Därutöver har stängda gränser hindrat unga från att studera eller jobba utomlands, något som annars är en stor dröm för många.
Framtiden för Generation Corona
Oron över den närmaste framtiden är påtaglig för Generation Corona – men de börjar se ljuset i tunneln. En trygghetstörstande och ambitiös generation är äntligen på väg ut på arbetsmarknaden.
Arbetsgivare kan hjälpa Generation C genom att våga anställa unga talanger och erbjuda konkurrenskraftiga löner. Men det räcker inte med hög lön för att fånga Generation Coronas intresse. Arbetsgivare som vill locka – och behålla – unga talanger behöver erbjuda bra ledarskap och stå för värderingar som matchar den unga generationens, främst gällande klimat och jämställdhet.
Generation C värdesätter trygga förmåner som pension, rabatter på varor och tjänster samt finansiella förmåner mer än moderna lokaler och transportförmåner – ett tecken på att pandemin har ökat behovet av ekonomisk trygghet.
Den ökade rörligheten på arbetsmarknaden som vi såg innan pandemin är på väg tillbaka – och yngre generationer är mer benägna att byta jobb för att få bättre förmåner. Den som vill vara en attraktiv arbetsgivare på 2020-talet bör därför snabbt se över och anpassa sitt förmånsutbud – annars finns risken att Generation Corona börjar röra på sig efter pandemin.
Vill du veta vad som krävs för att bli en attraktiv arbetsgivare för arbetsmarknadens yngsta generation? Ladda ner vår rapport ”Slaget om Generation Z”, som är baserad på en omfattande undersökning genomförd av Kantar Sifo.
