Work-life balance är hetare än någonsin. Enligt vår rapport HR-perspektiv 2025, där 1300 arbetsgivare deltagit, ser vi en tydlig trend – medarbetare efterfrågar förmåner som ger en bättre balans mellan arbete och fritid. Samtidigt förändras prioriteringarna kring traditionella förmåner, och arbetsgivare måste anpassa sig efter olika generationers önskemål. 

Förmåner i förändring – vad värderas högst?

Att hälsa och välmående står högt på såväl arbetsgivarnas som medarbetarnas lista är ingen nyhet. I vår rapport Arbetsliv 3.0 var friskvård den tredje mest populära förmånen överlag – och den allra populäraste bland generation Z. Ju yngre medarbetare, desto viktigare verkar förmåner inom friskvård vara. 

Men årets undersökning, som ligger till grund för HR-Perspektiv 2025, visar att arbetsgivarnas fokus skiftar. Förra året planerade 80% av arbetsgivarna att utöka sitt förmånsutbud inom hälsa och välmående. I år har siffran sjunkit till 61%. Även om kategorin fortfarande toppar listan, särskilt inom offentlig sektor, är trenden anmärkningsvärd – och bryter den tidigare utvecklingen. Däremot ser vi en ökning av arbetsgivare som vill erbjuda förmåner kopplade till work-life balance. Här har siffran stigit från 33% till 37%. Det är en kategori som värdesätts av alla åldersgrupper, men framför allt av generation Z och millennials. 

Olika generationer har olika prioriteringar 

En av de viktigaste insikterna från HR-perspektiv 2025 är att vår syn på förmåner påverkas starkt av både generationstillhörighet – och ibland även kön. Kvinnor värderar work-life balance högre än män, medan yngre medarbetare i första hand prioriterar friskvård, ledighet och pensionsförmåner. Ju äldre medarbetarna blir, desto större vikt lägger de vid sjukvård och pension. 
 
"Endast 5% av alla arbetsgivare överväger en fyradagarsvecka.” 

Förmåner kopplade till arbetstid och ledighet är också eftertraktade. När arbetsgivare fick frågan om vilken drömförmån de skulle vilja erbjuda om budgeten inte var en begränsning, svarade många ”kortare arbetstid” och ”fler semesterdagar”. Trots detta är det få arbetsgivare som faktiskt överväger en fyradagars arbetsvecka – endast 5% inom både offentlig och privat sektor säger att de ens funderar på det. 

Kortare arbetstid – offentlig sektor visar vägen 

Trots att få arbetsgivare i privat sektor överväger en kortare arbetsvecka har offentlig sektor tagit initiativ till flera banbrytande projekt. Hösten 2024 gavs exempelvis 1400 sjuksköterskor och undersköterskor i Region Stockholm möjlighet att arbeta 34 timmar per vecka med bibehållen lön. Kristinehamns kommun har också rapporterat ”väldigt positiva effekter” av att införa en 30-timmars arbetsvecka. 

Ett av de mest omtalade projekten är ”Miraklet i Ljusdal”, där socialsekreterare fick gå ner till sju timmars arbetsdag – en förändring som visade sig vara så framgångsrik att den blev permanent. 

Vilken är din drömförmån? 

Drömförmåner kan se olika ut beroende på vem man frågar. I undersökningen lyfte deltagarna fram en rad önskemål, bland annat: 

• Fler preventiva insatser för psykisk och fysisk hälsa. 

• Barnomsorg och hunddagis i anslutning till arbetsplatsen. 

• Möjlighet att arbeta pro bono en dag per månad. 

Medarbetarnas behov förändras, och det är tydligt att arbetsgivare måste anpassa sig för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad. Offentlig sektor går som sagt onekligen i bräschen med att förkorta arbetstiden, det syntes tydligt i Benifex undersökning. Men om förkortad arbetstid någonsin blir verklighet i privat sektor står alltså skrivet i stjärnorna. 

Ladda ner HR-Perspektiv 2025 för att ta del av fler insikter om HR-landskapet just nu.