Utbrottet av coronaviruset covid-19 medför en ökad oro för den egna hälsan, för nära och kära, liksom effekten på ekonomin och samhället i stort. Samtidigt gör social distansering och andra åtgärder att många är isolerade från sina trygga vardagsrutiner och sociala sammanhang. I det här inlägget berättar Braives chefspsykolog Henrik Haaland Jahren om vilka unika utmaningar pandemin innebär för vår mentala hälsa, och hur vi kan använda digital KBT för att möta dem.
Företaget Braive, som erbjuder olika slags online-program för mental träning, har tagit fram ett skräddarsytt KBT-program för att hjälpa människor att upprätthålla en god mental hälsa under det pågående utbrottet av covid-19. Det nya programmet erbjuds nu helt kostnadsfritt via Benifys medarbetarportal. Därmed får över en miljon anställda i Sverige tillgång till gratis KBT-behandling mot coronarelaterad oro.
Henrik, kan du berätta kort om det nya KBT-programmet och hur det kom till? 
– Programmet heter Mentalt Stark genom covid-19, och kom till som ett resultat av den förändrade situationen som pandemin har medfört, och som riskerar att få effekter på den mentala hälsan under lång tid. Vi ville utveckla ett program som ger människor effektiva verktyg för att upprätthålla en god mental hälsa, dels genom att bibehålla goda rutiner i en annorlunda vardag, och dels genom att bättre kunna hantera den oro som situationen för med sig.
På vilket sätt kan KBT-behandling hjälpa människor att hantera sin oro?
– Programmet fokuserar mycket på att lära ut tekniker för att styra uppmärksamheten, till exempel genom olika mindfulness- och meditationsövningar. Det handlar om att bli uppmärksam på var man är i tankarna, och klara av att bryta ohjälpsamma processer. Det här är färdigheter som kan tränas upp, men mental hälsa är också en färskvara. Man kan lära sig mycket, men hamnar man i en förändrad situation som innebär ökad stress och oro så tenderar man att falla tillbaka i ohjälpsamma beteenden. Därför är det viktigt att ha metoder att fortsätta jobba med genom livet för att kunna utveckla och behålla en god mental hälsa.
Vilka utmaningar innebär en pandemi av det här slaget för vår mentala hälsa, jämfört med andra typer av kriser?
– Alla våra krisresponssystem är utformade för att hantera kriser som är här och nu, och som sedan går över. Och när en kris har gått över så får vi tid att återhämta oss. Utmaningen nu är att vi tvingas leva med en hög osäkerhet väldigt länge, vilket gör att stress riskerar att ackumuleras över tid. Samtidigt lever många just nu mer isolerade än normalt, och är därmed bortkopplade från sina dagliga rutiner och sociala sammanhang. Våra vanliga arenor för återhämtning saknas alltså till stor del. Vi människor är sociala varelser. Återhämtning är inte bara passiv, som att till exempel vila och meditera, utan kan också vara aktiv, som att umgås med familj och vänner. För många är ju jobbet och kollegorna också en viktig social arena. Så när vi tappar våra vanliga arenor för återhämtning är det viktigt att hitta sätt att ersätta dem.
Hur kan man hantera dessa utmaningar?
– Det viktiga är att både kunna bli uppmärksam på om man fastnar i oro och bekymmer, och att hitta tekniker för att reglera ner sin stressnivå. Sedan är det också bra att sätta rutiner i en annorlunda vardag, så att den blir så lik ens normala vardag som möjligt, och lära sig att fokusera på det man behöver göra, trots att krisen är där. Man behöver också hitta sätt att få återhämtning. Det kan handla om att man aktivt avsätter tid för att under några minuter fokuserar på andningen eller styr uppmärksamheten väldigt koncentrerat, istället för att låta den vandra till oro och bekymmer. Ju mer man tränar, desto bättre blir man på det.
Finns det riskgrupper vars mentala hälsa kan påverkas extra mycket av den rådande situationen?
– Om man redan i utgångsläget har en tendens till katastroftankar eller ångest, så tror jag att man lättare fastnar i att läsa alla nyheter och hålla sig uppdaterat, vilket kan förvärra oron. Är man en väldigt social person kan isoleringen innebära en ökad påfrestning. Sedan är det ju också så att många av oss kommer att uppleva att en anhörig blir sjuk, och kanske till och med avlider, i covid-19. Och att bearbeta sorg kan bli svårare i en situation där ens vanliga rutiner saknas.
Hur kan man som arbetsgivare upptäcka varningssignaler hos sina anställda och stötta dem?
– Det är viktigt att tänka på att vi alla är i det här tillsammans. Som arbetsgivare behöver man kommunicera det, och ge sina medarbetarna tillgång till stöd och verktyg. Det är också viktigt att kollegor visar att man finns där för varandra. Om man till exempel märker att någon verkar bli mer isolerad, eller inte beter sig som vanligt, så kan det vara en signal. I videomöten kanske man lättare kan upptäcka om en person verkar sliten, tappar koncentrationen och är väldigt upptagen av att prata om virusutbrottet.
”Fördelen med digital KBT är att anställda får möjlighet
att själva söka upp den hjälp de behöver, helt anonymt,
och kan jobba med detta i sin egen takt.”
Vilka långsiktiga effekter kommer pandemin att få på den mentala hälsan?
– Jag tror som sagt att det här är väldigt ackumulativt. Många upplever ett krisläge, men vi har ännu inte kommit till den punkt då folk söker hjälp. Det är snarare ett minskat antal som söker behandling på vårdcentraler och andra mottagningar nu. Jag tror att effekten kommer att börja visa sig i maj, när den mer akuta oron börjar släppa. Nu koncentrerar sig alla på det som är viktigt just nu, som att hålla avstånd och tvätta händerna. Ofta klarar man också att hålla huvudet över vattnet så länge man befinner sig i krisen. Men när det är över, och systemet äntligen kan ta en paus, så kan tankar man har tryckt undan komma upp till ytan. KBT kan vara ett sätt att förebygga problem som annars kan uppstå längre fram. Det finns till exempel en ökad risk för depression efter en period som har varit slitsam. Man kan vara sliten, trött och inte ha sovit bra på länge. Och när man får tid att känna efter så kan effekten komma ikapp. Ett tydligt exempel är att personer som har panikångest oftare får sina attacker i duschen, eller på andra platser där de slappnar av. Så jag tror absolut att det kan komma eftersläpningseffekter av pandemin som vi behöver förebygga redan nu.
Finns det lärdomar att ta med sig när pandemin är över...
...för arbetslivet?
– Det är väldigt lätt att fokusera på det negativa, och det är många tuffa utmaningar, men vi får inte glömma bort att också se vad vi kan lära oss, både som individer och som organisationer. Människor är olika. Vissa kan upptäcka att de jobbar mer effektiv hemifrån, och kanske kommer att be att få göra det till exempel två dagar i veckan även fortsättningsvis. Så en följd kan bli att fler arbetsgivare erbjuder sina anställda den flexibiliteten i framtiden.
...för samhället i stort?
– Det här är en väldigt ovanlig situation som jag tror kommer att förändra hur vi förhåller oss till varandra, till konsumtion, våra resvanor... Men att vi är i detta tillsammans är viktigt att komma ihåg, och att stötta varandra. Det finns en ökad medmänsklighet, förståelse och omsorg människor emellan. Och att hjälpa andra, till exempel handla mat åt en äldre granne eller stötta lokala näringsidkare, kan också vara ett sätt att skapa mening i situationen. Att göra saker för andra är förstås bra för den som blir hjälpt, men också väldigt bra för det egna välmåendet.
Finns det generellt ett ökat intresse för att erbjuda KBT online och liknande tjänster som personalförmån, jämfört med tidigare?
– Ja, jag upplever att det finns en ökad kunskap hos arbetsgivare idag om vilka effekter det kan få om ens anställda har utmaningar inom mental hälsa. Många kan klara att ta sig till jobbet trots utmaningar, men är långt ifrån den bästa versionen av sig själva när de är där. Samtidigt finns fortfarande ett stigma, och tröskeln kan vara hög för en medarbetare att berätta för HR eller ledning att de behöver hjälp. Det hjälpsökande beteendet är generellt lågt i samhället när det gäller mental hälsa. Som psykolog har jag mött människor som har haft social ångest i tjugo år utan att göra något åt det, vilket förstås har försämrat deras livskvalitet enormt. Fördelen med digital KBT är att anställda får möjlighet att själva söka upp den hjälp de behöver, helt anonymt, och kan jobba med detta i sin egen takt. Är det svårare frågor kan digital KBT vara ett bra första steg som sedan kan följas av en uppföljning med psykolog. Men det kan också handla om att jobba med konkreta saker som man har nytta av i arbetet, som att bli tryggare i sin kommunikation för att till exempel våga hålla presentationer eller stå på sig i diskussioner. Man tränar sig helt enkelt mentalt. Och jobbet är en väldigt bra arena för att testa det man lärt sig. Jag tror också att anställda överlag ställer högre krav på arbetsgivare idag när det gäller att erbjuda ett brett utbud av förmåner där var och en kan välja ut det som passar en själv bäst. Det ger också medarbetarna en större autonomi.
Om Braive
Braive grundades i Norge 2015 och erbjuder e-lärningsprogram där människor kan hitta verktyg för att tackla sina specifika mentala utmaningar.